Så, då har man arbetat lite, varit på möten och sånt. Jag var så arg i måndags på min första dag tillbaka. Ingenting stämde, verkligen ingenting. Allt var fel. Sjukskrivningen ligger fel, schemat ligger fel, semestern ligger fel, vikarierna ligger fel, jag är oförsäkrad på jobbet och alla som kan göra något åt saken är på semester.. allt!
Tur att man har underbara kollegor som kan få en på bättre tankar iaf. Nu skiter jag i allt sånt tills nästa vecka när folket kommer tillbaka.
Vi tillbringade förmiddagen ute på Hyppeln hos en kollega, med en mumsig lunchsallad och trevligt sällskap. Jag åt mosat ägg och fetaost med lite tzatsiki och god sås till och en knäckemacka, tog t.o.m en liten kaka efteråt. Helt underbart!
Har ätit soppa och passerad mat lite om vartannat i dagarna, det verkar fungera bra. Jag dricker fortfarande för lite, men jag försöker bättra mig. Har varit ute på promenader och det har varit trevligt, men det är dags att step it up a notch. Det kommer bli cyklande, kanske simmande efter tatueringen läkt och gymmande. Känns rätt!
Har även spelat gamla spel en massa nu i helgen. Nörd. Diablo 2, warcraft 3, world of warcraft. Och kollat på bra serier och annat kul. Min systerdotter var hos mig i helgen och förberedde lite inför sin spanienresa, vi stack iväg på bio på kvällen, såg den nya elmstreetfilmen. Scary Larry. Den var inte fy skam, englund är ju naturligtvis bäst, men den funkade helt klart.
ses när vi ses
onsdag 23 juni 2010
torsdag 17 juni 2010
sahlgrenska snigelmottagning.
Nu är jag äntligen hemma igen. Kom hem vid 01 inatt, efter två väldigt långsamma dagar på sahlgrenskas akutmottagning. Jag valde att gå till sahlgrenska just för att de har kirurger som utför obesitaskirurgi där. Hjälpt det? Inte det minsta. Fick vänta 14,5 timmar dag 1 och sen fick jag åka hem klockan 03 på natten och lägga mig o sova några timmar, sen var det bara att åka tillbaka till akuten och vänta 12 timmar till.
Efter blodprover och dropp och röntgen kom de fram till att de inte hade en aning vad som var fel, men vad det än var är det förmodligen över nu. Sitter och äter utspädd risifrutti och hoppas på det bästa för tillfället.
Störde mig otroligt mycket på att sista läkaren först försökte övertyga mig att jag antagligen hade vräkt i mig mat, trots att jag förklarade väldigt tydligt att jag spydde redan efter 2 matskedar mat. Och sen sa han: ja, men nästa gång får du ju komma medans du har symptomen, inte efteråt... Är det mitt fel att väntetiderna är så långa att 2-åringen som satt bredvid mig i väntrummet hann ta studenten innan han fick träffa läkarn? Hade de skickat mig till röntgen redan första dan jag var där kanske jag hade fått reda på vad som var fel.
Fick dessutom förklara för alla läkare varför jag gjort operationen i tyskland, fick övertyga dem att jag INTE hade bmi 35 riktigt än, ligger på 40 nu och innan låg jag på 46 (chockad läkare bara stirrar)... Visst är det egentligen en komplimang, men när man är hos sjukvården av en särskild anledning brukar man väl inte dra meningslösa skämt om sitt hälsotillstånd?
Vart är House när man behöver honom? Eller ens Doctor Snuggles...
Kan ju nöja mig med att jag sprutat blod över en sköterska och en korridor därinne när de satte en infart på mig. Det är ju alltid nåt.
Och jag fick höra från en av kirurgerna att de brukar ta emot obesitaspatienterna från göteborgstrakten som opererats i sthlm, vilket ger mig hopp om att jag faktiskt har rätt att få min eftervård hos dem.
Suck. Och om en timma ska jag vara tillbaka i sjukvårdens händer, ska till min vanliga läkare på vårdcentralen idag och ta prover för att kolla mina värden. OM hon ens vet vilka prover som ska tas. Mitt förtroende för vården är ju som sagt inte direkt i taket just nu.
Ja ja, nog bittert tjat nu, ska försöka äta upp och fräscha till mig lite.
C ya
Efter blodprover och dropp och röntgen kom de fram till att de inte hade en aning vad som var fel, men vad det än var är det förmodligen över nu. Sitter och äter utspädd risifrutti och hoppas på det bästa för tillfället.
Störde mig otroligt mycket på att sista läkaren först försökte övertyga mig att jag antagligen hade vräkt i mig mat, trots att jag förklarade väldigt tydligt att jag spydde redan efter 2 matskedar mat. Och sen sa han: ja, men nästa gång får du ju komma medans du har symptomen, inte efteråt... Är det mitt fel att väntetiderna är så långa att 2-åringen som satt bredvid mig i väntrummet hann ta studenten innan han fick träffa läkarn? Hade de skickat mig till röntgen redan första dan jag var där kanske jag hade fått reda på vad som var fel.
Fick dessutom förklara för alla läkare varför jag gjort operationen i tyskland, fick övertyga dem att jag INTE hade bmi 35 riktigt än, ligger på 40 nu och innan låg jag på 46 (chockad läkare bara stirrar)... Visst är det egentligen en komplimang, men när man är hos sjukvården av en särskild anledning brukar man väl inte dra meningslösa skämt om sitt hälsotillstånd?
Vart är House när man behöver honom? Eller ens Doctor Snuggles...
Kan ju nöja mig med att jag sprutat blod över en sköterska och en korridor därinne när de satte en infart på mig. Det är ju alltid nåt.
Och jag fick höra från en av kirurgerna att de brukar ta emot obesitaspatienterna från göteborgstrakten som opererats i sthlm, vilket ger mig hopp om att jag faktiskt har rätt att få min eftervård hos dem.
Suck. Och om en timma ska jag vara tillbaka i sjukvårdens händer, ska till min vanliga läkare på vårdcentralen idag och ta prover för att kolla mina värden. OM hon ens vet vilka prover som ska tas. Mitt förtroende för vården är ju som sagt inte direkt i taket just nu.
Ja ja, nog bittert tjat nu, ska försöka äta upp och fräscha till mig lite.
C ya
tisdag 15 juni 2010
Inte riktigt lika roligt.
Ja, då var det ju äntligen min tur att få lite strul med den här jävla magoperationen som gått så smidigt hittills. Jag får inte längre behålla någon mat alls som jag stoppar i mig. Det är ju kul. Har spytt fem ggr sen igår. Sitter nu och väntar på att mor min ska köra upp mig till sahlgrenskas akutmottagning. ¨
Lite skum början på besöket, jag fick komma in i "triage 1" där de tog blodtryck, tempen, kollade lungfunktion och satte syrgas.. och det var INNAN de ens frågade vad som var fel på mig. Fick bara ligga där och bli undersökt utan att någon frågade mig något alls. "Behöver ni inte veta varför jag kom hit" sa jag och fick svaret "det kommer en sköterska snart och frågar dig". SÅ skumt.
Satt 14,5 timmar på akuten för att bli hemskickad utan svar. En 6timmarsperiod satt jag i ett väntrum utan att någon ens gick förbi i korridoren. 6 timmar utan att någon kollade till en ens i förbigående. Skamligt.
De tog lite blodprov och klämde lite på magen och blankt vägrade lyssna när jag sa att jag faktiskt inte hade ont eller mådde dåligt, jag bara spyr när jag ska äta. Fick ju nya sköterskor och läkare varje gång nån kollade till mig (vilket inte var jätteofta) och man tycker ju att NÅN kunde plitat ner den informationen på nån liten lapp.
En kirurg var smart nog att låna med sig min operationsrapport från Tyskland som jag tog med mig dit, men var jag smart nog att be om den tillbaka? Nej, klockan var ju mitt i natten, jag var skittrött och hade inte ätit på två dagar. Ska se till att få tillbaks den idag.
Ha det!
Lite skum början på besöket, jag fick komma in i "triage 1" där de tog blodtryck, tempen, kollade lungfunktion och satte syrgas.. och det var INNAN de ens frågade vad som var fel på mig. Fick bara ligga där och bli undersökt utan att någon frågade mig något alls. "Behöver ni inte veta varför jag kom hit" sa jag och fick svaret "det kommer en sköterska snart och frågar dig". SÅ skumt.
Satt 14,5 timmar på akuten för att bli hemskickad utan svar. En 6timmarsperiod satt jag i ett väntrum utan att någon ens gick förbi i korridoren. 6 timmar utan att någon kollade till en ens i förbigående. Skamligt.
De tog lite blodprov och klämde lite på magen och blankt vägrade lyssna när jag sa att jag faktiskt inte hade ont eller mådde dåligt, jag bara spyr när jag ska äta. Fick ju nya sköterskor och läkare varje gång nån kollade till mig (vilket inte var jätteofta) och man tycker ju att NÅN kunde plitat ner den informationen på nån liten lapp.
En kirurg var smart nog att låna med sig min operationsrapport från Tyskland som jag tog med mig dit, men var jag smart nog att be om den tillbaka? Nej, klockan var ju mitt i natten, jag var skittrött och hade inte ätit på två dagar. Ska se till att få tillbaks den idag.
Ha det!
lördag 12 juni 2010
En månad senare.
Så ja, nu har det gått en månad och en dag sen jag opade mig. Vägde mig igår, har nu gått ner 27 kg på precis 2 månader. Inte fy skam om jag får säga så själv. Och jag har inte ens börjat träna än, det kommer ju bli en boost i viktnedgången där med. Kan inte uttrycka med ord hur rätt den här operationen känns nu i efterhand, minst lika bra som jag hoppades innan. Jag hade väl inte tänkt igenom riktigt hur mycket jag skulle gå ner exakt på hur lång tid, men jag trodde ju absolut inte att det skulle gå såhär fort.
Jag har ju tyvärr kräxat 2 ggr, men jag har släppt oron över det nu, jag kör passerat ett tag till.. Jag har märkt att det inte riktigt är själva konsistensen på maten utan snarare ifall jag äter för fort som spelar roll, men jag kör som läkarna sa: Några fler dagar passerat, sen prova vanlig mat och upprepa proceduren om det inte lyckas. Ganska enkelt.
Fick min första B12 spruta igår.. i skinkan.. det ligger inte högt på värdighetsstegen det. Sköterskan var ju iofs väldigt trevlig, om man bortser från att hon högg mig i röven med en nål, och mycket intresserad av operationen, resultaten och allt sånt. Kul när sjukvården visar intresse för sina patienter, det gillar vi.
Gick ner till stan efter det, köpte med mig lite fin choklad från belgiska pralinbutiken till Patrik som fyllde 28 igår. Gick runt på stan, köpte nyckelskåp och källsorteringspåsar på Bolagret och två par nya jeansshorts på rea på dressman. Och det var såååå skönt att kunna köpa byxor utan att behöva ta den absolut största storleken de hade. XXL passade bra för första gången på länge. Så jävla underbart skönt. Även om det var samma puckade expedit som vanligt, har skrivit om henne innan tror jag.
Hade spelkväll här hemma för några dagar sen, har köpt ett nytt spel "drakar och demoner: brädspelet". Jag vet. I'm a nerd. Det var ganska kul men vi var helt värdelösa och alla dog innan vi ens kommit halvvägs =P.
Idag är det faktiskt spelkväll igen, fast hos Loise pojkvän. Vi ska spela carcassone med X antal expansioner. Får se vad folk säger, det blir första gången vi ses på typ två månader, de har ju inte sett något av min viktnedgång än. Hoppas det syns något! Ska nog sticka ner på stan och köpa mig nån ny skjorta eller nåt, behöver ju inte ha tältkläderna på mig längre =)
Hoppas allt är bra med er! pöss
Jag har ju tyvärr kräxat 2 ggr, men jag har släppt oron över det nu, jag kör passerat ett tag till.. Jag har märkt att det inte riktigt är själva konsistensen på maten utan snarare ifall jag äter för fort som spelar roll, men jag kör som läkarna sa: Några fler dagar passerat, sen prova vanlig mat och upprepa proceduren om det inte lyckas. Ganska enkelt.
Fick min första B12 spruta igår.. i skinkan.. det ligger inte högt på värdighetsstegen det. Sköterskan var ju iofs väldigt trevlig, om man bortser från att hon högg mig i röven med en nål, och mycket intresserad av operationen, resultaten och allt sånt. Kul när sjukvården visar intresse för sina patienter, det gillar vi.
Gick ner till stan efter det, köpte med mig lite fin choklad från belgiska pralinbutiken till Patrik som fyllde 28 igår. Gick runt på stan, köpte nyckelskåp och källsorteringspåsar på Bolagret och två par nya jeansshorts på rea på dressman. Och det var såååå skönt att kunna köpa byxor utan att behöva ta den absolut största storleken de hade. XXL passade bra för första gången på länge. Så jävla underbart skönt. Även om det var samma puckade expedit som vanligt, har skrivit om henne innan tror jag.
Hade spelkväll här hemma för några dagar sen, har köpt ett nytt spel "drakar och demoner: brädspelet". Jag vet. I'm a nerd. Det var ganska kul men vi var helt värdelösa och alla dog innan vi ens kommit halvvägs =P.
Idag är det faktiskt spelkväll igen, fast hos Loise pojkvän. Vi ska spela carcassone med X antal expansioner. Får se vad folk säger, det blir första gången vi ses på typ två månader, de har ju inte sett något av min viktnedgång än. Hoppas det syns något! Ska nog sticka ner på stan och köpa mig nån ny skjorta eller nåt, behöver ju inte ha tältkläderna på mig längre =)
Hoppas allt är bra med er! pöss
onsdag 9 juni 2010
fyra veckor
Ja, nu har det gått fyra veckor sen jag rullade ut från operationen. Fyra veckor och en dag. Jag ska ju egentligen börja med passerad mat idag, men jag fortsätter med det jag kört med ett litet tag till. Har ju haft ett litet missöde, vill inte pusha för fort. Det känns lixom att jag ska ha den här magen resten av livet och då är nån extra vecka inte mycket att offra. Jag har fortfarande lite svårt att få in vanan med att dricka allt vatten jag ska dricka. så fort jag kommer på att jag ska dricka är det dags att äta igen, och då ska jag ju inte dricka... bah..
Jag provade tortillas igår, det gick kanonbra. Det mullrade lite i magen, men det kan ju varit för alla färska grönsaker den inte sett röken av på 2 månader. Fick i mig nästan en hel tortilla. En väldigt väldigt liten tortilla, men ändå =P Blir nog en till lunch idag med.
Igår hände nåt superhärligt oxå. Jag skulle ju ner på stan o fixa grejer, så jag behövde ta på mig annat än mjukisbyxor för första ggn på länge. Prövade en massa jeans tills jag fick på mig ett par som visserligen var liiiite tajta, men som passade, och jag insåg att det var Daniels byxor!! Blev jätteglad att jag kan komma i hans kläder. Fick fram ett par grå slacks som jag inte kunnat ha sen jag köpte dem, och de sitter iofs för löst men de är det minsta jag har framme just nu. Och innan var de så tajta att knappen flög av när jag skulle knäppa dem... känns såååå skönt! ska raida källaren nästa vecka efter gamla kläder.
Fick äntligen lämnat in mina sjukskrivningspapper och betalat av större delen av det gamla lånet jag hade. Får se hur allt löser sig, men just nu verkar allt toppen! Ska bara komplettera sjukskrivningsansökan med en mer korrekt beskrivning av mina inkomster från chefen.
Idag storstädade vi lite, allt som återstår att göras är att få bort växthuset och bära ner hundburen i källaren igen. Sen skulle man nästan kunna ha folk här. Det var på tok för länge sen vi hade folk här, soffan kommer få en chock om någon främmande sätter sig i den.
Har fått ha mina balkongblommor ifred i över en vecka nu, det är ju ett plus.
Ska se om Robert och Patrik minns att de ska komma förbi idag, pojkarna har ju nästan hål i huvvet ibland, men men.
Min goa systerdotter spelade brännboll igårkväll och lyckades stuka foten. Hon ska snart till Spanien i två veckor och får väl hoppa runt på kryckor redan när hon anländer. Vilket proffs! Hon hade en jävla röta att hon inte bröt foten iofs, det kan hon vara glad över.
Hoppas allt är bra med er alla, det känns riktigt bra här idag, trots regnet.
Jag provade tortillas igår, det gick kanonbra. Det mullrade lite i magen, men det kan ju varit för alla färska grönsaker den inte sett röken av på 2 månader. Fick i mig nästan en hel tortilla. En väldigt väldigt liten tortilla, men ändå =P Blir nog en till lunch idag med.
Igår hände nåt superhärligt oxå. Jag skulle ju ner på stan o fixa grejer, så jag behövde ta på mig annat än mjukisbyxor för första ggn på länge. Prövade en massa jeans tills jag fick på mig ett par som visserligen var liiiite tajta, men som passade, och jag insåg att det var Daniels byxor!! Blev jätteglad att jag kan komma i hans kläder. Fick fram ett par grå slacks som jag inte kunnat ha sen jag köpte dem, och de sitter iofs för löst men de är det minsta jag har framme just nu. Och innan var de så tajta att knappen flög av när jag skulle knäppa dem... känns såååå skönt! ska raida källaren nästa vecka efter gamla kläder.
Fick äntligen lämnat in mina sjukskrivningspapper och betalat av större delen av det gamla lånet jag hade. Får se hur allt löser sig, men just nu verkar allt toppen! Ska bara komplettera sjukskrivningsansökan med en mer korrekt beskrivning av mina inkomster från chefen.
Idag storstädade vi lite, allt som återstår att göras är att få bort växthuset och bära ner hundburen i källaren igen. Sen skulle man nästan kunna ha folk här. Det var på tok för länge sen vi hade folk här, soffan kommer få en chock om någon främmande sätter sig i den.
Har fått ha mina balkongblommor ifred i över en vecka nu, det är ju ett plus.
Ska se om Robert och Patrik minns att de ska komma förbi idag, pojkarna har ju nästan hål i huvvet ibland, men men.
Min goa systerdotter spelade brännboll igårkväll och lyckades stuka foten. Hon ska snart till Spanien i två veckor och får väl hoppa runt på kryckor redan när hon anländer. Vilket proffs! Hon hade en jävla röta att hon inte bröt foten iofs, det kan hon vara glad över.
Hoppas allt är bra med er alla, det känns riktigt bra här idag, trots regnet.
söndag 6 juni 2010
Nästan perfekt helg! Förutom spyan.
Kom just hem från landet med Maja o Daniel. Superhärligt att slippa grannar, bilar och gapiga ungar. Allt var perfekt utom en liten detalj. Jag spydde. Mysigt va? Här kommer en mycket detaljerad beskrivning på hur det gick till, är du känslig kanske du bör skippa resten av inlägget.
Det var hemskt! Jag provade att äta en hamburgare med typ 2 pommes till, utan bröd. Skar den i pyttebitar och tuggade supernoga varje bit, tog en minimal slurk vatten till varje tugga för att få tunnare konsistens på maten. Första bitarna gick bra, men efter 4de biten kände jag hur allt bara vände i magen. Gick runt i en halvtimma och hade dödsångest och panik över vad som var på väg att hända. Har ju blivit vettskrämd av alla skräckhistorier om vad som kan hända ifall man spyr efter en gastric bypass. Det kändes mest av allt som att jag hade svalt luft och verkligen verkligen behövde rapa. Hade sjuka kramper i halsen från att försöka hålla nere maten, men till slut fick jag springa ut på trappen och allt kom verkligen flygandes ut i en kort smärtfri uppstötning. Ingen superkramp i magen som det brukar vara när jag spyr, inga hulkningar eller fler uppstötningar. En snabb stöt så var allt över. Och inga smärtor, inga spänningar, ingen träningsvärk i magen, inga problem senare att äta eller dricka.
Som många av er redan vet är jag emetofob. Det betyder att man har fobi för att spy. Jag känner mig inte alls lika rädd för att spy nu helt plötsligt. Det kommer ju förmodligen förändras i samma ögonblick jag känner minsta lilla illamående, men jag går i varje fall inte runt och är livrädd för det. Känns bra.
Jag har iofs lärt mig att grovt bröd med ex. leverpastej, mjukost eller kräftröra går kanon med min mage. Fattar inte hur jag kan tåla kräftröran, som är jättefet, men jag är så tacksam så. Det började bli sjukt tråkigt att bara äta typ risifrutti till mellanmål.
I övrigt var vistelsen på landet grymt. Maja fick springa fritt hela dagarna och hon verkligen ÄLSKADE det. De första timmarna sprang hon runt oavbrutet, sen började hon slappna av lite. Hon är vettskrämd för dammsugaren hemma men gräsklipparen var tydligen jätterolig, hon gick efter Daniel över hela tomten. Lattjo liten pryl den där.
Nu ska vi iväg o storhandla, det finns fan ingen mat hemma. Det känns väldigt konstigt att storhandla nu oxå, jag äter ju knappt en femtedel av vad jag brukade äta. Hur långt kommer inte den här storhandlingen räcka?
Jo, jag vägde mig häromdan och jag har gått ner 25,5kg sen den 11 april tror jag. Är inne på innersta hålet på mitt skärp som jag nästan fick slänga för ett par månader sen. Hur kul som helst med resultat!
C ya
Det var hemskt! Jag provade att äta en hamburgare med typ 2 pommes till, utan bröd. Skar den i pyttebitar och tuggade supernoga varje bit, tog en minimal slurk vatten till varje tugga för att få tunnare konsistens på maten. Första bitarna gick bra, men efter 4de biten kände jag hur allt bara vände i magen. Gick runt i en halvtimma och hade dödsångest och panik över vad som var på väg att hända. Har ju blivit vettskrämd av alla skräckhistorier om vad som kan hända ifall man spyr efter en gastric bypass. Det kändes mest av allt som att jag hade svalt luft och verkligen verkligen behövde rapa. Hade sjuka kramper i halsen från att försöka hålla nere maten, men till slut fick jag springa ut på trappen och allt kom verkligen flygandes ut i en kort smärtfri uppstötning. Ingen superkramp i magen som det brukar vara när jag spyr, inga hulkningar eller fler uppstötningar. En snabb stöt så var allt över. Och inga smärtor, inga spänningar, ingen träningsvärk i magen, inga problem senare att äta eller dricka.
Som många av er redan vet är jag emetofob. Det betyder att man har fobi för att spy. Jag känner mig inte alls lika rädd för att spy nu helt plötsligt. Det kommer ju förmodligen förändras i samma ögonblick jag känner minsta lilla illamående, men jag går i varje fall inte runt och är livrädd för det. Känns bra.
Jag har iofs lärt mig att grovt bröd med ex. leverpastej, mjukost eller kräftröra går kanon med min mage. Fattar inte hur jag kan tåla kräftröran, som är jättefet, men jag är så tacksam så. Det började bli sjukt tråkigt att bara äta typ risifrutti till mellanmål.
I övrigt var vistelsen på landet grymt. Maja fick springa fritt hela dagarna och hon verkligen ÄLSKADE det. De första timmarna sprang hon runt oavbrutet, sen började hon slappna av lite. Hon är vettskrämd för dammsugaren hemma men gräsklipparen var tydligen jätterolig, hon gick efter Daniel över hela tomten. Lattjo liten pryl den där.
Nu ska vi iväg o storhandla, det finns fan ingen mat hemma. Det känns väldigt konstigt att storhandla nu oxå, jag äter ju knappt en femtedel av vad jag brukade äta. Hur långt kommer inte den här storhandlingen räcka?
Jo, jag vägde mig häromdan och jag har gått ner 25,5kg sen den 11 april tror jag. Är inne på innersta hålet på mitt skärp som jag nästan fick slänga för ett par månader sen. Hur kul som helst med resultat!
C ya
onsdag 2 juni 2010
Oj, tiden går fort!
Det har tydligen gått en vecka sen jag skrev sist, hur gick det till? Det känns ju fortfarande som att jag gjorde operationen för knappt en vecka sen, men nu är det mer än TRE veckor sen. Helt sjukt!
Allt flyter på som det borde, har haft ett och annat tillfälligt bakslag. Liten dumpning häromdagen när jag åt för fort, och nån konstig grej häromdan där det kändes som att maten fastnade i halsen i en halvtimma. Har iofs lyckats äta på IKEA. Köttbullar, mos, lingon och masssssa sås, allt för 16 kr. Fick ju ge bort 2/3 av portionen till Patrik och sen mosa ihop allt till en underbar gegga, men det var MAAAAT och inte soppa. Gick alldeles kanon. Och igår åt jag äggröra till kvällsmat, gick helt utan problem även det. Har blivit totalutmattad ganska lätt, men det är ju bara att förvänta. Jag hade ju inte världens kondis innan heller direkt...
Börjar verkligen se resultat när jag kollar mig i spegeln nu, känns det som iaf. Armar, ben, mage och ansikte är mer.. rimliga.. Har inte vägt mig på vääääldans länge nu, ska kanske smyga in på vårdcentralen idag och prova vågen? I vilket fall får jag på mig mina minsta T-shirts utan problem! Det är ju extra kul eftersom jag köpte dem från USA och kunde sen använda dem i ca en vecka innan de var för små. Har fortfarande en del gamla jeans jag inte kommer i, men det är ju bara en tidsfråga.
Vädret är ju bara helt sanslöst underbart! Skulle ju inte kunnat beställa en bättre sjukskrivningsperiod!? Idag ska jag o maja ut i slottskogen och leva rövare hade jag tänkt. Och jag ska fixa till min cykel med, det har ju gått tre veckor från operationen och jag känner mig redo att pröva något tyngre än promenad. Funkar cyklandet ska jag köpa mig ett gymkort på sportlife med! Det är ju lite käckt eftersom typ alla jag känner har sina gymkort där, och det hade ju förenklat lite på jobbet med. Jag får ju ändå pengar av arbetsgivaren för gymkort, det är ju nice.
Vad har hänt i övrigt? Någon har snott blommor ur mina balkonglådor. Bara ryckt upp två växter och knallat iväg. Nackdel med att bo vid slottskogen, massa fulla nötter på väg hem. Jag har lånat ett helt bibliotek av Patrik, blandad fantasy och scifi, nu har jag så det räcker hela året och lite till.
Får se om vi åker upp till daniels lantställe till helgen. Han kan nog behöva lugn och ro innan han börjar jobba nästa vecka, och Maja kan behöva friheten. Får se till att inte glömma stavmixern bara.. tror inte jag klarar av hel mat riktgt än, tänker ju inte utmana ödet mer än jag gjort.
Ha d nice!
Allt flyter på som det borde, har haft ett och annat tillfälligt bakslag. Liten dumpning häromdagen när jag åt för fort, och nån konstig grej häromdan där det kändes som att maten fastnade i halsen i en halvtimma. Har iofs lyckats äta på IKEA. Köttbullar, mos, lingon och masssssa sås, allt för 16 kr. Fick ju ge bort 2/3 av portionen till Patrik och sen mosa ihop allt till en underbar gegga, men det var MAAAAT och inte soppa. Gick alldeles kanon. Och igår åt jag äggröra till kvällsmat, gick helt utan problem även det. Har blivit totalutmattad ganska lätt, men det är ju bara att förvänta. Jag hade ju inte världens kondis innan heller direkt...
Börjar verkligen se resultat när jag kollar mig i spegeln nu, känns det som iaf. Armar, ben, mage och ansikte är mer.. rimliga.. Har inte vägt mig på vääääldans länge nu, ska kanske smyga in på vårdcentralen idag och prova vågen? I vilket fall får jag på mig mina minsta T-shirts utan problem! Det är ju extra kul eftersom jag köpte dem från USA och kunde sen använda dem i ca en vecka innan de var för små. Har fortfarande en del gamla jeans jag inte kommer i, men det är ju bara en tidsfråga.
Vädret är ju bara helt sanslöst underbart! Skulle ju inte kunnat beställa en bättre sjukskrivningsperiod!? Idag ska jag o maja ut i slottskogen och leva rövare hade jag tänkt. Och jag ska fixa till min cykel med, det har ju gått tre veckor från operationen och jag känner mig redo att pröva något tyngre än promenad. Funkar cyklandet ska jag köpa mig ett gymkort på sportlife med! Det är ju lite käckt eftersom typ alla jag känner har sina gymkort där, och det hade ju förenklat lite på jobbet med. Jag får ju ändå pengar av arbetsgivaren för gymkort, det är ju nice.
Vad har hänt i övrigt? Någon har snott blommor ur mina balkonglådor. Bara ryckt upp två växter och knallat iväg. Nackdel med att bo vid slottskogen, massa fulla nötter på väg hem. Jag har lånat ett helt bibliotek av Patrik, blandad fantasy och scifi, nu har jag så det räcker hela året och lite till.
Får se om vi åker upp till daniels lantställe till helgen. Han kan nog behöva lugn och ro innan han börjar jobba nästa vecka, och Maja kan behöva friheten. Får se till att inte glömma stavmixern bara.. tror inte jag klarar av hel mat riktgt än, tänker ju inte utmana ödet mer än jag gjort.
Ha d nice!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)