Nästan perfekt helg! Förutom spyan.

Kom just hem från landet med Maja o Daniel. Superhärligt att slippa grannar, bilar och gapiga ungar. Allt var perfekt utom en liten detalj. Jag spydde. Mysigt va? Här kommer en mycket detaljerad beskrivning på hur det gick till, är du känslig kanske du bör skippa resten av inlägget.

Det var hemskt! Jag provade att äta en hamburgare med typ 2 pommes till, utan bröd. Skar den i pyttebitar och tuggade supernoga varje bit, tog en minimal slurk vatten till varje tugga för att få tunnare konsistens på maten. Första bitarna gick bra, men efter 4de biten kände jag hur allt bara vände i magen. Gick runt i en halvtimma och hade dödsångest och panik över vad som var på väg att hända. Har ju blivit vettskrämd av alla skräckhistorier om vad som kan hända ifall man spyr efter en gastric bypass. Det kändes mest av allt som att jag hade svalt luft och verkligen verkligen behövde rapa. Hade sjuka kramper i halsen från att försöka hålla nere maten, men till slut fick jag springa ut på trappen och allt kom verkligen flygandes ut i en kort smärtfri uppstötning. Ingen superkramp i magen som det brukar vara när jag spyr, inga hulkningar eller fler uppstötningar. En snabb stöt så var allt över. Och inga smärtor, inga spänningar, ingen träningsvärk i magen, inga problem senare att äta eller dricka.

Som många av er redan vet är jag emetofob. Det betyder att man har fobi för att spy. Jag känner mig inte alls lika rädd för att spy nu helt plötsligt. Det kommer ju förmodligen förändras i samma ögonblick jag känner minsta lilla illamående, men jag går i varje fall inte runt och är livrädd för det. Känns bra.

Jag har iofs lärt mig att grovt bröd med ex. leverpastej, mjukost eller kräftröra går kanon med min mage. Fattar inte hur jag kan tåla kräftröran, som är jättefet, men jag är så tacksam så. Det började bli sjukt tråkigt att bara äta typ risifrutti till mellanmål.

I övrigt var vistelsen på landet grymt. Maja fick springa fritt hela dagarna och hon verkligen ÄLSKADE det. De första timmarna sprang hon runt oavbrutet, sen började hon slappna av lite. Hon är vettskrämd för dammsugaren hemma men gräsklipparen var tydligen jätterolig, hon gick efter Daniel över hela tomten. Lattjo liten pryl den där.

Nu ska vi iväg o storhandla, det finns fan ingen mat hemma. Det känns väldigt konstigt att storhandla nu oxå, jag äter ju knappt en femtedel av vad jag brukade äta. Hur långt kommer inte den här storhandlingen räcka?

Jo, jag vägde mig häromdan och jag har gått ner 25,5kg sen den 11 april tror jag. Är inne på innersta hålet på mitt skärp som jag nästan fick slänga för ett par månader sen. Hur kul som helst med resultat!

C ya